Jämställdhets- och jämlikhetsintegrerad besluts-, planerings- och uppföljningsprocess

planering och beslutphOjämställdhet och ojämlikhet uppstår och återskapas i det dagliga arbetet – när beslut fattas och resurser fördelas, likaså vid planering och uppföljning av verksamheten. Därför måste arbetet för att skapa jämställda och jämlika förutsättningar för de vi är till för bedrivas just i det dagliga arbetet.

Jämställdhets- och jämlikhetsintegrerad beslutsprocess och planerings- och uppföljningsprocess innebär en fördjupad granskning av ordinarie verksamhet och av målgruppen för verksamheten. Det går utifrån detta att undersöka hur normer kopplade till kön och övriga diskrimineringsgrunder påverkar verksamhetetens utformning och därmed likvärdigheten i den service som verksamheten har skyldighet att tillhandahålla.

Lathund för jämställda och jämlika beslut, planering och uppföljning

1. Berör uppdraget/beslutet/ärendet/aktiviteten människor?

Om ja – tänk att gruppen människor består av kvinnor/män, flickor/pojkar, personer med könsöverskridande identitet eller uttryck, som i sin tur har olika etnisk och socioekonomisk bakgrund, sexuell läggning, religion och funktionalitet. Alla dessa variabler påverkar människors tillgång till makt att forma samhället och sina egna liv.

2. Vilka mänskliga rättigheter kommer uppdraget/beslutet/ ärendet/aktiviteten i kontakt med? (Principen om MR-samband).

Det vill säga, att det finns kopplingar mellan å ena sidan ett ansvarsområde, verksamhet eller enskilt ärende och å andra sidan mänskliga rättigheter. Vilka rättigheter aktualiseras?

3. Finns det tillgänglig statistik utifrån kön och andra variabler?

Statistik som relaterar till individer ska ha kön som övergripande och genomgående indelningsgrund kombinerat med andra variabler såsom ålder, etnisk bakgrund etc. Vid brist på uppdelad statistik ska information hämtas från relevanta rapporter och utredningar.

4. I vilken grad infrias dessa rättigheter för berörda individer? (Principen om rättighetsinnehavarens anspråk).

Berörda individer är de vi är till för – alltså målgruppen – och de kan beröras direkt eller indirekt. Här är det viktigt att göra en analys utifrån diskrimineringsgrunderna och socioekonomisk bakgrund. Detta för att kunna säkerställa att rättigheterna infrias på lika villkor fritt från diskriminering. Det vill säga att alla oavsett kön, etnicitet, funktionalitet eller liknande som påverkas av verksamheten har ett krav på att de rättigheter som berörs också uppfylls, utan diskriminering. Infrias de på lika villkor utan diskriminering för de vi är till för (som innehar dessa rättigheter)?

5. Vilka följder får uppdraget/beslutet/ärendet/aktiviteten?

För de kvinnor/män, flickor/pojkar, personer med könsöverskridande identitet eller uttryck, som i sin tur har olika etnisk och socioekonomisk bakgrund, sexuell läggning, religion och funktionalitet. Det kan handla om bemötande/service, representation, fördelning av makt och resurser (pengar, tid, utrymme, lokaler, verktyg eller utbildning). Konsekvenserna kan bli att det inte är rättssäkert och diskriminerande.

6. I den mån förbättringar krävs, hur ska jag/vi säkerställa rättigheterna genom mitt/vårt arbete? (Principen om åtgärdsansvar hos ansvarsbärare).

Återigen viktigt att analysen förs utifrån diskrimineringsgrunderna och socioekonomisk bakgrund – det kanske kommer behövas kompensatoriska insatser för att utjämna skillnader? Det vill säga att myndigheten har ett ansvar för att föreslå hur verksamheten kan anpassas så att ojämställdhet och ojämlikhet avhjälps eller förebyggs, detta på ett sätt som är förenligt med svenska åtaganden. Hur ska jag/vi som ansvarar för att dessa rättigheter tillgodoses säkerställa det i mitt/vårt arbete?